Fri på höjden
Kategori: Allmänt
Jag sitter högt högt upp, dinglar med benen och äter av den stora grevéosten. Härifrån känns allting bra. Jag stannar nog kvar här tills dagen gryr 🌛
Tänder ett ljus för Avicii och livet i övrigt
Kategori: Allmänt
Now as you wade through shadows that live in your heart
You'll find the light that leads on
'Cause I see you for you and your beautiful stars
So take my hand, don't let go
You'll find the light that leads on
'Cause I see you for you and your beautiful stars
So take my hand, don't let go
'Cause it's not too late, it's not too late
I, I see the hope in your heart
And sometimes you lose it, sometimes you're shooting
Broken arrows in the dark
But I, I see the hope in your heart
I, I see the hope in your heart
And sometimes you lose it, sometimes you're shooting
Broken arrows in the dark
But I, I see the hope in your heart
På Roslagsbanan
Kategori: Jobb
Gustav och Felix på besök
Kategori: familj
Var står jag i livet?
Kategori: Allmänt
I april i år köpte jag och Victor vår första lägenhet. Vi fick nycklarna den 31:e maj och flyttade in straxt därefter. Sommaren spenderade vi på landet. På Bokö, i Viken, på Mörksund och i Djursnäs. Endast en natt var vi i Stockholm. När vi kom tillbaka till lägenheten möttes vi av ett uppsvällt och sprucket golv i hall, kök, lillrum och sovrum... vi längtade efter att få börja fixa i ordning i lägenheten, men istället möttes vi av detta och all fixarglädje var som bortblåst. Sedan den dagen har det hänt mycket och ingenting. Det har diskuterats, samtalats, mejlats, tittats och klurats. Förra ägaren (som anlitade en firma i mars i år för att bland annat lägga nytt golv) vägrar ge oss ersättning för skadan. Nu står vi i ett vägskäl och undrar om vi ska ta höger eller vänster. Jag vill helst bara gå rakt fram, rakt ut i skogen och sätta mig i mossan och plocka svamp och lyssna på regnet. Nåja. Det ska nog ordna sig inom kort. Jag har ju en duktig kille som är väldigt nyfiken på att riva upp allt golv och lägga nytt på egen hand.
Jobbet med mottagande av nyanlända går bra. Har väldigt mycket att göra och tiden räcker knappt till, men jag älskar det jag gör. Hade bara önskat att vi inte var så nedrans underbemannade. Jag lär mig fler arabiska ord för varje vecka som går och det är så kul!
I helgen är jag själv i stan. Victor är på Mörkis. Bo (92 bast) har brutit höften och är inlagd på lasarettet. Victor passar på att åka och hälsa på honom i helgen samtidigt som han är hundvakt åt Rufus. Själv har jag varit på Skeppsholmen i min kollegas repaffär och druckit kaffe och fått repprover. Shoppade några inredningsdetaljer och ett par byxor i Gallerian innan jag åkte hemåt. Väl hemma öppnade jag vardagsrumsfönstret, tog upp kikaren och siktade Birkabåten. Vinkade glatt till mamma och pappa, sedan tog min hunger över så då köpte jag pizza av min favvobagare här på Henkan.
Se där, bloggen lever än.
Puss
Vita villan med den gröna dörren
Där innanför finns den trygghet och kärlek som var först ut med att forma mig till människa. Den värme jag möts av när jag kliver in där, de människor som omfamnar mig och överöser mig med kärlek... skratten, glädjen och ärligheten... tårarna, de tröstande orden och kramarna. Allt det är vad en möts av i villan med den gröna dörren. Där bor mina favoritpersoner med de renaste av hjärtan - mina föräldrar. Mamma och pappa. Och till för en vecka sedan även min bror.
Närheten. I hela mitt liv har den där närheten, värmen och kärleken format mig till den människa jag är. Och jag är så tacksam för all den lättsamhet, glädje och öppenhet ni så omedvetet och härligt har låtit mig växa upp i.
Frihet. Sådan enorm frihet ni gett mig i ert sätt att uppfostra mig. Ni har aldrig slutat älska, ni har alltid varit nära och ni har aldrig pushat eller ifrågasatt mig eller Felix. Ni har bara funnits där för oss med all er kärlek och värme. Ni har lärt mig att alltid uppskatta det naturliga i allt. I människan och naturen. I känslor och nakenhet. I det synliga och i det dolda.
Ni har lärt mig att se det positiva i allt och alla. Till och med i det allra mest negativa och i de allra ondaste. Ni har lärt mig att det en ger, det får en tillbaka, och oftast i dubbel dos.
Tack för allt ni gett och GER!
Soliga Oslo
Hemma väntar en saknad kille.
Puss
Guld
Jag älskar mina vänner som får mig att känna mig så älskad.
Jag älskar att gå i skogen som doftar svamp. Jag blev så glad när vi hittade guldet! Blev dock inte lika glad när jag hittade fästingarna...
Bra helg.
Sen kom måndagen...
Fick som tur var äta tårta och fira Beccis lite till.
Nu är det tisdag... snälla tisdag, ge mig nått fint!
HELG!!!
Utandning*
Känner in helgen*
Nu är jag här. Tack!
Ikväll ska Rebecca och jag gå på bio. Självklart ska vi se på Hitta Doris!!! Efter det blir det tjejkväll och övernattning hos Beccis. Har sett fram emot den här kvällen så himla länge och nu är den här!!!
Imorgon vankas äventyr med Ellen och på söndag ska jag och några tjejer ge oss ut i skogen och plocka svamp.
Helgen bjuder bara på kuligheter.
Victor är på ett berg med ett gäng grabbar. Eller så är han på väg nedför ett berg. Inte vet jag. Tror i alla fall att han njuter varenda sekund och det får mig att må bra.
Wiihuuu!!! Ensam hemma, massor av skoj väntar och jag mår prima. Fina liv.
Dag 9
Det var många möten redan från dag ett. Både informationsmöten och möten med klienter. Igår fick jag för första gången förtroende att träffa en klient på egen hand utanför kommunhusets väggar och idag fick jag för första gången träffa klienter på egen hand i huset. Weeei!!! Hela tiden fylls skrivbordet på med blanketter och ansökningar hit och dit. Nu börjar det äntligen bli roligt! Kollegorna är trevliga, roliga och väldigt hjälpsamma vilket känns superskönt, såklart. Som det känns nu så tror jag att jag kommer trivas bra på mitt nya jobb!
Victor är i Borlänge idag och imorgon. Ingen som lagar mat åt mig ikväll med andra ord. Synd, hehe. Får väl kavla upp ärmarna och slänga ihop ett par biffar själv.
Puss från mig
Schweiz, ledighet och nytt jobb!
Det började med att jag var ute och fiskade med Victor några kobbar bortanför Bokö. Mobilen bluppade till och på skärmen såg jag att jag hade fått ett röstmeddelande. Jag chansade på att jag hade täckning och lyssnade av meddelandet. När jag hörde att det gällde en av mina jobbansökningar blev jag nervös att täckningen skulle försvinna så jag tryckte på 5:an för att spara meddelandet. Kvinnan i luren hade inte ens hunnit prata klart innan jag hörde "röstmeddelandet har raderats". Paniken kom. Jag skrattar högt åt detta nu, men där och då var det rena paniken. Vad sa hon? Vem var det ens? Som tur var räckte den lilla infon som jag kom ihåg för att hitta hennes nummer på google. Dagen efter lyckades jag nå henne från fastlandet (efter en del tappra försök att nå henne från berget på Bokö). Samtalet ledde till att jag i mitten av juli gick på jobbintervju i Åkersberga.
Några dagar senare åkte jag till Schweiz på konferens. Europa och migration stod i fokus. Träffade otroliga personer från hela världen som bland annat inspirerade mig till att göra gott för världen genom att jobba med de små sakerna i vardagen. Alltså, jag kan inte ens förklara i ord hur starkt det var att uppleva Caux. Det är en sådan magisk plats. Palatset, bergbanan, vyn, bergen, människorna, historierna, gemenskapen och kärleken till allt det goda på vår jord. Caux är inte en plats som ska beskrivas, utan en plats som måste upplevas! Jag är så glad att jag åkte dit och jag kommer att åka tillbaka.
Hann bara hem till Stockholm och sova innan det var dags att bege sig till Mörksund. Victor och jag njöt av lediga dagar genom att gå på marknad, glida runt på flytbryggan, bada och umgås med Victors familj. Efter några dagar hörde chefen från Österåkers Kommun av sig och erbjöd mig tjänsten som handläggare/utredare på flyktingstödsenheten. Efter ett samtal över telefonen så var jobbet mitt!!
Victor och jag åkte till Kolmården, drog en sväng till Viken och sedan bar det av till Västerås för världens bröllopsfest för Angelica och Martin. Efter det återvände Victor till Stockholm för att jobba medan jag åkte tillbaka till Viken. Mamma, pappa och jag tog båten till Bokö för att umgås med resten av familjen i några dagar. Det blåste storm. Vemod och sensommarvindar drog tag i mig, men Elin Hagert och bebis fick mig att lägga fokus nån annanstans och verkligen slappna av och njuta av de sista lediga dagarna.
Idag har jag varit på jobbet. Första dagen. Har slussats fram och tillbaka mellan rum, våningar, personer och möten. Fått massor av nödvändiga prylar och försökt förstå mig på så mycket som jag har orkat ta in. Första intrycket är mycket bra och kollegorna tar hand om mig väl. De verkar inte hata mig trots mina miljoner frågor om självklara saker. Känner mig stolt också. Tänk att jag har fått jobb! Helt galet och såå roligt.
Det här var mitt försök till en återberättelse. Inte lätt när nånting händer hela tiden och allt påverkar hela tiden den senaste känslan man hade. Känslan jag har nu är iallafall nöjd och avslappnad.
Puss & natti
Mycket som händer
Mycket händer nu, både i mitt liv och i världen. I mitt liv händer roliga saker. De senaste veckorna har jag spenderat i Valdemarsvik där jag umgåtts med familj och vänner. Det har bland annat varit flera roliga fester, många mysiga grillkvällar, timmar av korsordskryssande och lagom mycket bad. Igår var jag på anställningsintervju i Åkersberga, vilket gick väldigt bra. I hallen har jag nu en halvfull resväska som väntar på att bli helfull. På måndag åker jag nämligen på en veckas konferens i Caux i Schweiz. Jag ska representera Sverige och känner mig för tillfället mest nervös, men jag vet att det kommer bli väldigt roligt när jag väl är där.
I världen verkar det bara hända tråkiga saker just nu. Attacken i Nice och militärkuppen i Turkiet. Fruktansvärt! Grät under hela nyhetssändningen imorse. Kunde inte låta bli att tänka på alla barn som fallit offer. Det smärtar allra mest. Usch och fy och bläää.
Vill egentligen skriva mycket mer, men är alldeles för trött. Måste sova bort förkylningen innan resan. Puss och go'natt.
Lever lyx
Lyxiga pussar och kramar från lyxiga Östergötland ♡
Att vara hemma
Höjdpunkter
Sollentunadagen. Bra samarbete. Pusselträd. Skattjakt. Medalj. Indisk festival - namaste. Indisk mat. Indisk musik. Kollegor. Dans. Indisk mangojuice. Skratt.
Måndag:
Blev antagen som ung ambassadör till konferansen "Europe's unfinished buisiness" i Caux i Schweiz 18-24 juli.
Tisdags:
Sista dagen på praktiken. Överraskningsfest för mig samt avslutningsfest. De visade en video som de sa skulle handla om Sollentunadagen, men det visade sig att Osama klippt ihop en film med nästan bara bilder på mig. Partyversionen av "Ja må hon leva" spelades upp för mig och utöver det så fick jag gratulationssånger på både arabiska och urdu. Två tårtor, en rosa prinsesstårta och en syriansk cheese cake. Färsk sagolik mango från Rishabs morfars mangoodling i Indien (300 mangoträd!!!!). Skattkista med godis och häftiga tatueringar.
Igår:
Min födelsedag. Ledig. Tog passfoto. Shoppade. Målade. Sov mitt på dagen. Blev bjuden på sushi. Öppnade presenter. Fick jättefina 100% handgjorda smycken som är skapade efter en beskrivning av mig som jag inte vågar skryta med, hehe. Fick en fin cykelhjälm. Fick skönsång av många. Fick baklängessång av Victor, haha. Skrattade åt Victors sjukt roliga klipp på snapchat. Såg på en film som jag redan har glömt bort (som vanligt när det gäller actionrullar).
